jag fick en kommentar om att jag skulle skriva mer texter om mig själv. och det är väll nu jag skulle kunna ljuga till värsta historien eller nått? haha. nej men gud. vem fan är jagggggggggggggggggggggggggg. så svårt att bara skriva vem man är när man inte får någon specifik fråga , om ni fattar?

 

alltså jag skulle kunna skriva lite om hur jag har utvecklats som person lite random så bara.

 

jag minns när jag skulle börja 6årsgruppen på färjestadskolan, man fick en så kallad "fadder" som skulle visa en runt typ? om jag minns rätt.. haha. jag kommer iallafall ihåg att han hette benjamin. och jag tyckte han var så himla mycket större än mig, det kändes som han var vuxen, men han gick bara i 5:an eller 6:an (tror jag) herregud, var ju förfan typ 10 års sen, man minns inga direkta detaljer så. men jag var iallafall jäkligt blyg kan jag säga er. jag kände knappt någon, men vem fan gjorde det?. jag vet att jag kände ida persson, för hon och jag hade gått på samma dagis och sådär, tur det! iallafall så hade våra faddrar målat en bild till oss, jag kommer såååå väl ihåg att han hade målat en raket till mig! alltså han var ju liksom bra på att måla. sen så sa läraren att man skulle måla en bild till sin fadder. och jag men paniken i ögonen fick liksom, ah panik. haha, för jag visste inte vad jag skulle måla. jag trodde han skulle skratta åt mig för han målade så fint, så skulle jag komma och måla så fult. ja, där ser man hur bra min självkänsla var vid 6-7 års ålder, eller säger man självförtroende? gud jag blandar ihop dom orden. AJA. haha. jag satt iallafall där med ett vitt tomt papper framför mig, och jag hade ingen aning om vad jag skulle måla. ida persson kommer jag ihåg att hon målade typ någon kanin och skit, och jag blev så avundsjuk, för jag tyckte hennes kanin var så fin, HAHAHAHA. vad kul om du skulle läsa det här ida..... hahahah. 

 

på färjestadskolan umgicks jag mycket med ida,hennie,sanna, och andra med, men dom var liksom närmast! jag kunde ha så stört kul med dom, HAHAHAHA. jag dör nu när jag tänker efter. har så störda minnen. iallafall, med dom kunde jag vara mig själv med, men med nya personer kunde jag vara extremt blyg. hade verkligen inget självförtroende alls. 

 

när jag började 5:an på mörmoskolan så var jag aaaaaaaaaaaaaaaasnervös. haha, usch. som sagt, var fortfarande lika blyg när det gällde nya personer. men alla var så jäkla öppna i den klassen. så dom har stor anledning till hur jag är idag. men när jag gick där var jag fortfarande väldigt blyg. visst jag kunde väll för fan prata. låter säkert som jag satt mobbad i ett hörn eller nått nu, nejdå. hahhahaha hade 2 "bästisar" från första dagen. ja michelle är ju min närmsta vän ännu idag, så det stämde ju.

 

 

när jag började högstadiet började jag inte bli "lika" blyg. jag måste säga att en stor anledning är michelle, den tjejen som var med från start när jag flyttade till skoghall och som jag umgås med än idag. vi har gått i samma klass i 5 år, och det är så länge vi har känt varandra också. nu när vi börjar gymnasiet så kommer vi inte gå i samma klass för första gången. FAQ, säger jag bara. asså. hahahhaha. usch vad konstigt det kommer kännas att inte åka hem till henne på morgonen. 

alltså, det jag försöker komma fram till är att jag brukar alltid jämföra hur jag var som person i 6årsgruppen och nu. HAHHAHAH okej, jag vet att det är typ 10 år sen, och man förändras äckligt mycket. MEN ÄNDÅ. eftersom jag minns det där så tydligt så känns det inte som det var för så länge sedan, så därför känns det verkligen som jag förändrats så mycket. 

 

nu 2011-2012 har varit ganska jobbiga år, men jag har även hittat mig själv mera, och jag anser att jag har fått bättre självförtroende och är betydligt mindre blygare. fast ibland när jag är på mitt osäkra humör så kan jag bli blyg med nya människor. beror såååå jäkla mycket på mitt humör när det handlar om sånt där. 

 

herregud, det finns så jäkla mycket man skulle vilja skriva på sin blogg men aldrig gör. ni vet när man skulle vilja skriva av sig och sånt. haha om jag skulle skriva av mig saker här skulle ni tro jag var helt knäpp eller nått. sen skulle det bara tolkas som ett tecken på att vilja ha uppmärksamhet. och det ända jag egentligen vill uppmärksamma på min blogg är mina bilder jag fotar. men eftersom någon ville jag skulle skriva lite mer om mig själv, så varför inte? 

 

och om det jag nyss skrev inte sa ett skit. så heter jag sanna funeland, bor på en ö. ska flytta till sunne på veckorna. ska börja gymnasiet, broby grafiska. jag har ljust hår och blåa ögon. har 3 syskon. mina föräldrar är förlovade men inte gifta. det ända husdjur jag haft är fiskar. jag är inte allergisk mot något. och ja just det, mitt rum är stökigt, och jag är ingen sparare direkt, får jag pengar så flyger dom iväg. min allra bästa vän heter michelle, fast det kanske ni redan har fattat. och jag saknar han just nu. SÅDÄR, ytligt bra nog?